Jag är inte den som tar en promenad som den mest naturliga saken i världen, verkligen inte. Jag kan ta en promenad då och då men de gångerna går nog att räkna på mina händer (kanske inkl mina fötter). Jag önskar jag var den personen. Hon som bara klädde på sig alla sjuhundrafemtio lager, med glädje klädde sitta barn i alla dessa mängderna av kläder och packade ner byltet i vagnen och begav sig ut. Men nej. Jag tar helst bilen till Ica som ligger 500 m hemifrån. Jag tar bilen till centrum och jag tar till och med bilen till stan där det knappt finns parkering. Kanske är det för att jag tagit körkort relativt nyligen, eller så är det bara det att jag är lat. När jag väl är ute så tycker jag de är härligt. Jag älskar den kalla, friska luften ute nu och jag älskar att B sitter storögt och kikat på sin omgivning. Just på grund utav allt detta så har mitt nyårslöfte i år blivit att jag ska promenera mer. Inte träna, promenera. De kan vara långsamt, snabbt, hurtigt eller strosandes. Jag ska packa ihop oss och bege oss ut! Så det så. B älskar ju dessa promenaderna. ÄLSKAR! Nu är det jag som tar mig samman och får oss ut på minst tre promenader i veckan. Har du något nyårslöfte?
