Efter en intensivt härlig helg så landar jag här idag. I sängen med datorn och en kopp te. Ser ni mitt nya sängbord som blocketfyndade i förra veckan? Jag var på gång att betsa det men nöjde mig med att rugga upp ytan med sandpapper. Så här har jag legat idag, redigerat bilder, slängt iväg lite mail och tittar på det första avsnittet av Kalifat på SVT. Vilken serie. Mitt hetaste serie tips just nu, helt klart. Nu har min man varit borta i drygt en vecka. Han har varit nere i Dubai för att köra ett 24h race där. Tyvärr slutade racet med enorma mängder regn vilket gjorde att det bara fick köra några timmar, så deppigt! Jag hoppas han kommer hem med fanan högt och ett gott humör trots det samt 2 dygns försening med flyget, men vem räknar? Igår när Caroline åkte hem efter mysigt häng kände jag bara hur musten gick ur mig och hur jag både fysiskt och psykiskt kände att jag inte riktigt orkade mer. Barnen har varit sanslöst intensiva senaste tiden, Vinnie sover inte ordentligt på varken kvällen eller natten och som grädde på moset så är jag delvis sjukskriven för att jag är utmattad rent psykiskt. Jag är en person med alldeles för många bollar i luften samtidigt, gärna ett par i varje hand också. Jag har en tendens att prioritera allt och alla före mig själv och det här dragen har gjort att jag stundvis känner mig dränerad på allt. Jag har börjat gå hos en stress coach och ska snart börja i kbt vilket jag tror kommer vara väldigt bra för mig. Jag kör alltid på i hundraåttio utan att stanna upp och faktiskt reflektera och tänka efter vilket inte är hållbart. Jag går ofta runt med ett oförklarligt tryck över bröstet som jag den senaste tiden börjat förstå och kunna hantera bättre men jag har långt till mål. Jag tror de lärdomar jag drar idag kommer vara avgörande för hur jag lever mitt liv i framtiden. En framtiden där återhämtning är en lika stor och viktig pusselbit som allt annat. Där planering och struktur är nödvändig. Jag älskar att vara spontan, låta saker bara ske och hoppa på allt som är kul. Jag är alltid rädd att jag kommer missa något annars. De fungerar till viss del men jag måste börja känna inåt och vara krass. Det är tex fysiskt omöjligt att boka 3 saker på samma dag för att jag inte vill säga nej och göra någon besviken. Det går liksom inte. Nu har jag vädrat det här som hängt som en dimma över mig sen mitten av december. Jag mår bra men jag behöver verkligen ge mig själv utrymme att skapa bättre förutsättningar för både yrkesliv och det privata. <3
