De sista dagarna har tröttheten verkligen rasat över mig. Den har kommit och gått under graviditeten och var som värst runt vecka 11-12 om jag minns rätt. Nu är den iaf här igen och jag känner mig så otroligt matt och orkeslös i mellan åt. När man väntar sitt första barn så är de i regel enklare att kunna smit in till sängen och sno åt sig några minuters vila. Till skillnad mot att redan ha barn hemma. Då är de upp 6.30, även om man är ledig, och kudden får man hälsa på som tidigast vid 20.30 (låter kanske tidigt men det är dö-sent när man är gravid trött, haha!) Nu är Engla rätt stor och självgående. Jag kan inte tänka mig hur de skulle vara att få barn tätt, hur orkar man? ♥