Den där sängen är allt annat än väl använd måste jag tyvärr erkänna. När vi lägger B på kvällen så är det antingen i samband med amning i vår säng och/eller i famnen med napp och snutten, gungandes. Vi brukar försöka bära över honom till sin säng när han väl somnat vilket kan vara lite kritiskt och skapa en skrikfest. Ibland kan det fungera (om han sover riktigt hårt) och då lyfter vi över honom till oss igen vid första amningen. Om vi är hemma dag tid så sover han antingen liggandes i sin babysitter (som har dunkandes ♥-ljud i ryggen) eller i vår säng efter amning. Då är det nästan omöjligt att få honom över i sin egen säng, han bara vaknar. Vi har provat att lägga honom i sin säng direkt efter amning = skrikfest. Vi har provat att lägga honom i sin säng dag tid när han börjar bli trött = skrikfest. Alltså, han skriker ju en stund innan vi ger upp. Jag kan tillägga att han somnar utan amning i babysittern ... Ja ni kanske ser problemet. Eller det kanske inte är ett problem ännu men jag tänker att ju större han blir desto svårare blir det att få honom att sova i sin egen säng. Har ni några heta mirakel tips att dela med er av? Hur gjorde ni för att vänja er bebis vid sin egen säng?
