Slutet av förra veckan och hela vår helg har präglats av golv, golv, golv. Något som skulle bli en quick fix på torsdagen var inte över förens söndag kväll efter 22. Jag har länge velat slipa upp våra kritvita, tok hemska golv i vardagsrummet/köket men har liksom inte fått tummen ur. När vi flyttade in i huset förra året så slipade vi upp alla golven i gamla delen av huset men bestämde oss för att avvakta med det här projektet. Nu hade de hunnit bli riktigt slitet, hackigt och fult så att slipa upp de kändes som ett måste. Vi bokade in samma företag som gjorde de andra golven och tömde de 35kvm stora rummet. På torsdag kväll var jag så ledsen och besviken då golvet iprincip var heltäckt med en grå/mahogny färg där kvistarna enbart gick att skymta under lagret av färg och lasering. Besvikelse delux! Det blev att ringa företaget som kom och tittade på golvet för att konstatera att de måste göras om. På fredag, samma sak igen. Upp tidigt, ut med barnen och tömma rummet på ALLT. Den här kvällen kom jag hem till ett total flammigt golv med vita partier, spill och kladd. Behöver jag säga att jag blev tokig! I söndags kom de då en annan kille för att rätta till allt som blivit galet. Han höll på hela kvällen och när vi skulle gå och sova var han äntligen klar. Resultatet var perfekt! Halleluja säger jag bara! Vilken jäkla pers som trots allt känns väldigt värd nu när rummet fått en helt annan känsla. Jag älskar de råa i att ta fram trä och enbart lägga lite, lite vitlasering för att ta udden av de gula i furut. Vi får se om jag kommer ställa dit bord och matta, jag gillar de öppna och rena just nu.
