Redan i förra veckan när vi tog de här bilderna så såg man på dahliorna att det var på sista versen. Kalla nätter har varit boven och man ser direkt hur färgen ändras och kanterna blir naggade och skadade. Jag sörjer verkligen. Nu på morgonen vaknar vi upp till ett frostat gräs och immiga fönster. Sådan här frost har det inte varit tidigare så nu vågar jag mig knappt ut för att titta till blommorna. Kan det vara så att gårdagens bukett av rosenskära, dahlia och aster var årets sista? Jag hoppas innerligt att några blommor klarat av nattens kyla. Nu ska det komma några dagar av varmare nätter och helt okej dagar och med alla de knoppar som fanns så tror jag att de säkerligen har en tid kvar och vädret tillåter. Den här veckan startar lugnt för mig. Jag känner ett behov av återhämtning efter en period av intensivt jobb, umgänge och ja, livet. Jag kanske tar mig en tur till skogen och ser om svamparna klarat av natten och kan bjuda på en god kvällsmacka. I helgen var jag och min vän Ida ute en timme och kom hem med en varsin fylld korg! Vilken lycka det är att ha skogen runt knuten ändå. Det här med återhämtning är ett kapitel för sig som jag och Malin pratade om under en intervju förra veckan. Hur gör jag det egentligen? Jag föreställer mig dagen som överskrivet men känner jag mig själv så kan det lika väl sluta med att jag tar tagit i att omorganisera alla våra sovrum.
