Tyvärr så är vår säng riktigt, riktigt risig nu. Vi är i starkt behov av att byta ut den men vi kommer liksom aldrig riktigt till skott. Christian som är två meter lång och väger x antal kg har legat ner hela sin sida och min sida är så mjuk att ryggen värker ännu mer när jag vaknar på morgonen just nu. Suck! När Blake kom sa vi "när bebisperioden är över unnar vi oss en ny säng" också gick tiden ... och den gick och vips ska nästa bebis komma. Är det inte typiskt att man drar sig för att köpa en sådan egentligen viktig och bra sak som en säng? Jag antar att anledningen är att vi inte orkar ta tag i att gå och prova ut en säng, frakta hem den .. blabla undanflykter. Nu har vi sagt att innan bebisen kommer ska vi införskaffat en ny säng. Vi får väl se hur det går med det ...
