Idag är första dagen jag är ensam med både Blake och Vinnie en hel dag och kväll. Jösses vad man ska vara glad över om man hinner borsta tänderna mellan bokläsning, amning, badning och klossbygge. Att starta dagen med just ett varsitt bad för barnen var riktigt mysigt! Blake låg kvar och plaskade länge och väl medans jag smörjde och klädde Vinnie som sen låg tyst och kikade ut genom fönstret, riktigt nöjd. Eftersom V är en riktig kräk-bebis så blir det till att bada och tvätta en hel del. Blake var inte de minsta kräkig medans Engla var värre än värst, vilket jag helt förträngt under de 12 år som gått. Hjärnan är bra på det där har jag insett, förtränga allt som är jobbigt och tufft och minnas de härliga och mysiga. Imorgon blir första dagen som Christian jobbar och jag ska rådda BVC besök och hämtning av Blake själv. Hur gör man? Det känns som jag gått och blivit nästintill folkskygg under den här tiden då jag knappt öppnat ytterdörren. Det känns både läskigt och lite härligt kittlande att starta en vardag med allt vad det innebär med tre kids, en hund, hus och ja, man. Wish me luck!